Pudra näsan eller skriva om det i statusraden?

Nu under sommaren går det att läsa i tidningarna om ”före och efter” digitaliseringen. Det skapas TV-program kring ”att leva utan mobil och dator” för att mäta sitt ”beroende” av dessa. I veckan gick det att läsa i DN om hur inloggning på Facebook kommer före toalettbesök på morgonen bland kvinnor 18-35 år i USA och hur deras besatthet av Facebook gör att 39 % av dessa 1605 personer, som ingick i undersökningen, själva tycker att de är  Facebookberoende. 57% av dessa människor pratar /chattar mer med andra människor online än face to face – också något som brukar tas upp som skadligt.

Ny teknik, nya möjligheter – är det något ont? I alla tider har man haft åsikter om utveckling. Idag möts vi allt mer av att höra hur beroende vi är av ny teknik och speciellt den digitala tekniken. På ett sätt är det sant därför att vi använder oss av allt fler hjälpmedel som förenklar vår tillvaro, och som bygger på system utanför vår egen kontroll. Men samtidigt förändras även våra beteenden. När mobilen ligger bredvid sängen och används som väckarkocka eller som sömncykelmätare så behöver inte facebookkollen innan toalettbesöket vara så mycket ”jag väljer facebook istället för toaletten” t.ex.

Dessutom gör digitaliseringen det möjligt att kommunicera med ett större antal människor på olika sätt genom flertalet olika former av forum, hitta gelikar, skapa flera konversationer samtidigt, skapa kontaktnät över hela världen, sprida tankar och idéer och framför allt i dagens digitala samhälle – dela med sig av allt detta.

Så nej, det är beklämmande att läsa tolkningar av en verklighet som bygger på ett föråldrat tänkande även om det är i ett gott syfte. Det är 2010 och tekniken förenklar vår tillvaro, skapar nya möjligheter och förändrar beteenden – inte bara till det sämre .